Schack
är ett spel för alla åldrar. Man kan lära
sig det när i livet man vill. Åldern har ingen betydelse;
gammal som ung kan spela tillsammans, flickor och pojkar kan tävla
mot varandra på lika villkor.
Schack
utvecklar minnet
Att lära sig schackteori, olika öppningsvarianter och
mönster utvecklar vårt minne.
Schack
förbättrar koncentrationen
Under partiet är man endast fokuserad på uppgiften
man har framför sig. Koncentrationsförmågan tränas
i varje parti.
Schack
utvecklar det logiska tänkandet
I ett schackparti försöker man finna det bästa
och mest effektiva sättet för att nå sitt mål,
dvs. göra motståndaren matt.
Schack
utvecklar fantasin och kreativiteten
I ett schackparti gäller det att kunna ”se lite in
i framtiden”. Vilket drag är bäst och varför
är det bäst? Sådana tankesätt uppmuntrar
vår uppfinningsrikedom.
Schack
lär oss att bli självständiga
Under ett parti krävs det att man fattar viktiga beslut utifrån
sitt eget omdöme, utan någon annans hjälp, och
accepterar konsekvenserna av dem.
Schack
prövar tålamodet, nerverna, viljestyrkan och koncentrationen
Detta höjer vår förmåga att interagera med
andra människor och sätter sportsligheten på prov.
Schack
visar att hårt arbete leder till framgång
Ju mer man studerar och övar, desto bättre kommer man
att bli.
Schack
förbättrar skolarbetet och betygen.
Åtskilliga studier har visat att skolbarn uppnår en
högre skicklighet i läsning och matematik och en större
inlärningsförmåga i allmänhet genom att spela
schack, vilket i sin tur ökar deras självförtroende.
Schack
öppnar världen för dem som intresserar sig för
det.
Det är ett universellt språk. De flesta turneringar
välkomnar spelare på alla nivåer. Det ger många
tillfällen att resa i landet, eller i hela världen.
Schack
ger möjlighet att träffa många intressanta människor
och uppmuntrar till att knyta nya vänskapsband.
Men
framför allt är schack roligt! Vad behöver man
mera säga?
Schack förbättrar studieresultat
Artikel
hämtad från schackfyran i Stockholm
”Schackspelet har i hela världen länge
ansetts uppbyggligt för intellektet, men inte förrän
nyligen har man i USA börjat inse dess förmåga
att skärpa kognitiva funktioner, rationellt tänkande
och slutledningsförmåga även hos de barn som förefaller
minst studiebegåvade. Schack stimulerar inneboende förmågor
som inte kunnat nås med traditionella pedagogiska metoder.
Det befrämjar logiskt tänkande, ingjuter självförtroende
och egenvärde och förbättrar förmågan
att kommunicera och att tänka i mönster. Det lär
barnen värdet av hårt arbete, koncentration, objektivitet
och hängivenhet. Som den förre världsmästaren
Emanuel Lasker en gång sade: ”Lögner och hyckleri
blir inte långlivade på schackbrädet.”
Ett experiment i Marina i Kalifornien antydde
att elevers studieresultat förbättrades dramatiskt efter
bara 20 dagars undervisning i schack. George L. Stephenson, ordförande
för matematikinstitutionen vid Marina Junior High School,
angav att 55% av eleverna uppvisade en betydande förbättring
av studieresultaten bara efter denna kortvariga introduktion i
schackspelet.
På samma sätt visade en femårig
undersökning i 7:e och 8:e klass, genomförd av Robert
Ferguson i skoldistriktet Bradford i Pennsylvania, att elever
som fick regelbundna schacklektioner förbättrade sina
provresultat med 17,3 %, jämfört med 4,56 % för
elever som deltog i andra tillvalsaktiviteter som framtidsproblemlösning,
Drakar & Demoner, databaserad problemlösning, självständiga
studier eller kreativt skrivande. En utvärdering med Watson–Glaser
Thinking Appraisal gav överväldigande bevis för
att schack ökade förmågan till kritiskt tänkande
i högre grad än de andra aktiviteterna.
Pedagoger vid Roberto Clemente School (C.I.S.
166) i New York meddelar att schack inte bara har förbättrat
elevernas studieresultat, utan också deras sociala förmåga.
År 1988 inledde Joyce Brown, assisterande rektor och tillsynsman
vid skolans avdelning för specialundervisning, och lärarinnan
Florence Mirin en studie av schackspelets effekter på eleverna
i specialundervisningsprogrammet. Från början var 15
barn registrerade i programmet; två år senare var
de 398. ”Effekterna har varit anmärkningsvärda”,
säger Brown. ”Inte bara har dessa elevers skicklighet
i läsning och matte skjutit i höjden, utan också
deras sociala förmåga har förbättrats avsevärt.
Våra undersökningar har visat att antalet bråk
och disciplinära åtgärder har minskat med minst
60% sedan eleverna började intressera sig för schack.”
Connie Wingate, rektor för P.S. 123 i New
York, har följande att säga om schackundervisningen
i en skola i New York: ”Det är underbart! Det är
fantastiskt! Det är häpnadsväckande! Det är
det bästa som någonsin hänt den här skolan.
Jag är helt uppriktig. Det har varit ett stort plus såväl
för de elever som varit direkt inblandade som för resten
av skolan … Om jag skulle få säga något
till skolans finansiärer, så vore det detta: Om de
någonsin skulle gå nedför 140:e gatan och 8:e
avenyn, och få tillfälle att se var våra barn
kommer ifrån, skulle de förstå att dessa barn
förtjänar varje chans de kan få. Genom schackspelet
försöker de anstränga sig och göra något
för att utvecklas. Och det avspeglar sig i skolan och hela
samhället. Schacket har gjort en stor skillnad … det
har helt enkelt gjort mera för barnen än jag kan beskriva
i ord. Eleven med de högsta studiepoängen i skolan är
medlem i schacklaget. Han blev en toppstudent efter att han gick
med i schacklaget. Alla fyra lagmedlemmar tillhör den översta
fjärdedelen av studenterna; det gjorde de inte förut.
Studiemässigt gör de bättre ifrån sig på
lektionerna, och det beror till stor del på schacket. Bara
deras syn på sig själva, deras självkänsla,
gör dem till vinnare.”
Jo Bruno, rektor för P.S 189 i Brooklyn,
New York, säger: ”I schackturneringar får barnen
tillfälle att se mer variation och få olika intryck.
Det finns barn som har mera pengar än de, men schacket är
en gemensam nämnare. Vid schackbrädet är de alla
lika. Jag tror att det hänger ihop med undervisningen och
barns intellektuella utveckling. Jag ser att de kan koncentrera
sig på något i mer än och en halv timme, och
jag häpnar; vissa av dem kunde inte koncentrera sig i mer
än 20 minuter.”
Jerome Fishman, studievägledare vid C.J.H.S.
231 i Queens, New York, säger: ”Jag gillar den sociala
aspekten. Man ägnar sig åt en vänskaplig tävlan
där ingen blir skadad. I stället för tacklingar
på fotbollsplanen är det två hjärnor som
möts. Det är strategiskt, och man använder logik
för att planlägga sitt anfall. Bortsett från att
schack är bra för ungdomarnas kognitiva utveckling,
utvecklar det också deras sociala förmåga. Varje
gång en elev med anpassningssvårigheter förflyttas
hit från någon annan skola, föreslår vår
rektor (Dr Wilton Anderson) schack som ett sätt att hjälpa
honom att finna sin plats. Det lär också barnen att
bli bättre vänner. De analyserar partiet och talar om
det efteråt. Det var till och med ett par ungar, som aldrig
haft mycket gemensamt, som började gå hem till varandra
och spela schack och byta schacktidskrifter. Barnen köar
bokstavligen utanför skolan klockan 6.45 för att hinna
med lite schack innan lektionerna börjar.”
(Huvudsaklig källa: New York City Schools
Chess Program av Christine Palm, © Översättningen
gjord av ABC Schackskola”
Källa:
http://www.s4sthlm.se/guppy/articles.php?lng=sv&pg=55
|